Hejsan, nu sitter jag här med Nellie och lyssnar på Ipren sången. Mucket kul (y'

Jag är Ipren den intelligenta verktabletten
mot verk och feber är jag en effektiv en
smärtstillande febernedsättande
jag är Ipren, är helt enkelt intelligent
jag har antinflamatoriska egenskaper
bra mot muskelverk, ryggverk och ledverk
en Ipren 400 millegram hjälper oftast bättre
än två receptfria tabletter med paracetabol
tillexempel alvedon vid huvudverk mensverk
och tandverk.
Jag är Ipren den intellegenta verktabletten. :D

Just nu sitter jag och beställer biljett till Göteborg nästa torsdag. Ska bli så underbart skönt att komma ifrån Vimmerby och jag längtar så oerhört mycket att det inte är sant. Det fanns två bussar att välja mellan, en som hade tre byten och resan skulle ta typ tolv timmar och tretiofem minuter eller va det var och vem fan vill sitta på en buss i 12 timmar och 35 minuter? ;o Segt är allt jag kan säga. Det suger ju att åka buss. Men aja, den jag tog tar cirka  fyra timmar och går direkt, skönt att slippa massa byten (den andra hade ju liksom tre ;s). Visst, fyra timmar är också jävligt drygt, men det är ju inte ett dugg lika drygt som tolv.

Igår hade jag sång och då skulle jag kunna keep on walking med Salem Al Fakir utantill, och det kunde jag och det gick skit bra. Sen på slutet av min lektion så fick jag en ny sång. Så vill stjärnorna med Molly Sandén. Jag insåg idag när jag pratade med Fanny att texten är helt störd egentligen. Det är alltså Ingela "Pling" Forsman som hart skrivit den och den går såhär "Högt här ovanför blev det bestämt att jag älskar dig som du älskar mig". Hur fan kan man veta att personen man älskar älskar en lika mycket tillbaka? Det kan man inte. Om personen man älskade älskar en lika mycket som man älskar honom så skulle ju aldrig förhållanden ta slut, det måste ju va så att en av personerna i ett förhållande älskar den andra mer, för annars skulle ju aldrig kärleken ta slut. Ingen skulle någonsin vara otrogen (enligt mig så är man bara otrogen om man är missnöjd i sitt förhållande eller inte känner likadant som man tidigare gjorde för personen man är tillsammans med) och enda anledningen till att göra slut med någon skulle va "mina kompisar/familj/släkt tycker inte att du är bra för mig". Men jag skulle nog aldrig kunna göra slut med någon bara för det. För jag skulle aldrig göra slut med någon jag älskar, och älskar man verkligen en person så skiter man väldigt mycket i vad alla andra tycker och säger. Så jag tror verkligen att en i ett förhållande måste känna starkare, även om man kanske är tillsammans för alltid, för man kanske känner att man älskar sin partner mer vissa dagar och lite mindre andra och då när man känner mindre för sin partner så kanske den känner mer och så kanske det växlar, men jag tror inte att ett par kan älska varandra exakt likla mycket.

Aja, alla tycker ju olika men detta är iaf min åsikt.

Vart ingen skola för mig idag. Mår inte så bra. Så det blir ju tyvär ingen träning ikväll heller, fast jag hade gärna tränat för det va så sjukt länge sen känns det som. Jag vill verkligen spela. Aja, ska ju iaf stå mot Vimmerby på söndag och så har jag ju träning på torsdag i Rumskulla också. Ser fram emot det.
Idag har jag ju inte gjort så överdrivet mycket, ätit lite och suttit vid datorn. Gick upp vid ett ungefär så jag har inte hunnit göra så himla mycket. Men nu ska jag gå och leta efter tv kortet som tydligen ska ligga på någon hylla ;s

puss på er.

en dag hoppas man ju på att kunna säga så, men den dagen känns inte som om den är nära precis. Men jag har ju bara mig själv att skylla och jag tycker synd om alla i min närhet som det går ut över. Aja, man får väl bara försöka att vara glad och tänka på dom som har det värre och att det finns ju iaf vissa saker som är bra. Det är ju inte precis så att jag inte har några kompisar och jag har ju en familj som bryr sig. Vissa kanske lite mer än andra , men dom bryr sig iaf. Och jag blir inte misshandlad av mina föräldrrar, och när jag tänker efter så är mina problem så jävla små att jag inte ens har rätt att kalla dom för problem. Det är inte synd om mig. Jag har ju själv orsakat det. Tror jag iaf. Eller det spelar ingen roll, för hur som helst så skulle jag ändå klandra mig själv. Nej men nu låter jag för deprimerad så nu tänker jag inte skriva mer och mitt nästa inlägg kommer vara glatt, och inte deprimerande. Jag lovar.